Vattenmolekyler

Artiklar

Nödvatten: hur mycket du behöver och hur du lagrar det
Nödvatten: hur mycket du behöver och hur du lagrar det
Ett hushåll i Sverige gör av med omkring 140 liter vatten per person och dygn. Vid en vattenläcka, ett långt strömavbrott eller en förorening i vattenverket kan den siffran gå... Läs mer ...
Kylväska eller frigolitlåda? Så kommer vattenprovet fram kallt
Kylväska eller frigolitlåda? Så kommer vattenprovet fram kallt
Ett vattenprov för bakterieanalys ska hållas mellan 2 och 8 °C från kranen till laboratoriet. Kommer det fram varmare noterar labbet det i rapporten, och bakteriesvaret blir svårare att lita... Läs mer ...
Betongbrunn i svenskt höstlandskap
Vattenprov på hösten – därför är det rätt tid att testa brunnen
I slutet av augusti står grundvattnet som lägst på hela året i stora delar av Sverige. Det är då brunnen levererar sitt mest koncentrerade vatten – och, enligt SGU:s egna... Läs mer ...
Surt vatten i brunnen – lågt pH, koppar och korrosion i rören
Surt vatten i brunnen – lågt pH, koppar och korrosion i rören
Surt vatten syns inte i glaset. Det märks på rören: blågröna fläckar i handfatet, metallsmak i första vattnet på morgonen och kopparrör som börjar läcka långt före sin tekniska livslängd.... Läs mer ...
Tolka din vattenanalys: tjänligt, med anmärkning eller otjänligt
Tolka din vattenanalys: tjänligt, med anmärkning eller otjänligt
Rapporten börjar med tabellen: parameter för parameter. Helhetsbedömningen — tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt — står längst ner. Det gör att de flesta hinner läsa siffrorna innan de vet... Läs mer ...
Ett glas vatten och en brunn på den svenska landsbygden
Nitrat och nitrit i brunnsvatten – Vad innebär det?
Nitrat och nitrit förändrar varken smak, lukt eller färg på vattnet. Du kan alltså inte avgöra med sinnena om din brunn har förhöjda halter — och för hushåll med spädbarn... Läs mer ...
Järn och mangan skapar beläggningar och avlagringar i handfat
Järn och mangan i brunnsvatten
Missfärgat vatten, beläggningar i handfatet och mörka avlagringar i toaletten är klassiska tecken på förhöjda halter av järn och mangan. Det är ett av de vanligaste problemen i svenska brunnar... Läs mer ...
Omvänd osmos (RO): så fungerar tekniken, vad den renar och när den passar
Omvänd osmos (RO): så fungerar tekniken, vad den renar och när den passar
Omvänd osmos, ofta förkortat RO, är den mest långtgående reningstekniken för dricksvatten. Den reducerar lösta ämnen som vanliga filter missar helt — nitrat, fluorid, arsenik, uran, tungmetaller och PFAS. Men... Läs mer ...
Radon i brunnsvattnet – Ska du oroa dig?
Radon i brunnsvattnet – Ska du oroa dig?
Radon i brunnsvatten är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Den största hälsorisken kommer inte från vattnet du dricker, utan från luften du andas när du duschar... Läs mer ...
En brunn trälock vid en sommarstuga
Vattenburna sjukdomar från egen brunn
För många med egen brunn känns vattnet tryggt så länge det är klart, luktfritt och smakar som vanligt. Men bakterier, virus och kemiska ämnen märks inte på något av det.... Läs mer ...
En brunn bredvid en lerig väg
När naturen vaknar behöver din brunn en hälsokontroll
Vårmånaderna är högsäsong för vattenanalyser bland svenska brunnsägare, och det är ingen slump. Under några intensiva veckor när snön smälter förändras förutsättningarna i marken snabbare än under resten av året... Läs mer ...
Ett vattenglas med text. 1,5 mg/liter - Nytt riktvärde för fluorid
Nytt riktvärde för fluorid i brunnsvatten 2026 – Vad brunnsägare behöver veta
Den 1 februari 2026 sänkte Livsmedelsverket riktvärdet för fluorid i dricksvatten från egen brunn till 1,5 milligram per liter — samma nivå som gränsvärdet för kommunalt vatten. Förändringen är större... Läs mer ...