Ett hushåll i Sverige gör av med omkring 140 liter vatten per person och dygn. Vid en vattenläcka, ett långt strömavbrott eller en förorening i vattenverket kan den siffran gå ner till några liter på en timme. Då kallas vattnet nödvatten. Här går vi igenom vad nödvatten är, hur mycket du behöver, hur du lagrar det hemma och vad som gäller för dig som har egen brunn, där du själv är din egen vattenleverantör.
Vad är nödvatten?
Nödvatten är dricksvatten som delas ut på annat sätt än genom det vanliga ledningsnätet. Det kan vara vattentankar som ställs ut i bostadsområden, tankbilar eller dunkar och påsar som delas ut när kranen inte går att använda. Det är kommunen, eller det kommunala VA-bolaget, som ansvarar för att det finns en nödvattenplan och som organiserar utdelningen.
Nödvatten ska inte förväxlas med reservvatten. Reservvatten kommer från en reservvattentäkt men levereras fortfarande genom ledningarna, så att det fortsätter att komma vatten ur kranen. Nödvatten är det som återstår när ledningsnätet inte går att lita på alls.
Två saker är bra att känna till. Vid en större kris prioriterar kommunen verksamheter som sjukhus, äldreboenden och förskolor före vanliga hushåll. Och kommunens ansvar omfattar inte fastigheter med egen brunn. Har du egen brunn är det du som ansvarar för att vattnet räcker och går att dricka, även i en kris.
Hur mycket vatten behöver man?
Livsmedelsverkets uppskattningar används av kommunerna när de planerar nödvattenförsörjning. Behovet ökar ju längre avbrottet pågår, eftersom det efter några dygn inte längre bara handlar om att dricka:
Myndigheten för civilt försvar utgår från att hushåll ska kunna klara sig själva i minst en vecka, och rekommenderar att du har 25 liter dricksvatten per person sparat hemma. Enligt en Novusundersökning från WaterAid och Svenskt Vatten är det bara sju procent av svenskarna som har det. Drygt sex av tio har inget sparat vatten alls.
Glöm inte djuren
Husdjur, höns och andra djur behöver också vatten, och de kan inte vänta på att kommunen ställer ut en tank. Räkna in dem när du bestämmer hur mycket vatten du sparar.
Så lagrar du vatten hemma
Det enklaste nödvattnet är det du tappar upp själv i förväg. Kranvatten av dricksvattenkvalitet i en ren dunk är en bra grund, och du behöver inga specialprodukter för att komma igång.
- Använd livsmedelsgodkända dunkar med tätt lock, gärna någon med tappkran. Väl rengjorda PET-flaskor fungerar också.
- Fyll med kallt vatten och skruva på locket direkt, så att damm, pollen och annat inte kommer in.
- Förvara svalt och mörkt. Värme och ljus är det som får bakterier och alger att växa i stillastående vatten.
- Ställ några flaskor i frysen. De blir kylklampar vid ett strömavbrott och dricksvatten när de tinat.
Hur länge håller vatten i dunk?
Längre än många tror. Livsmedelsverkets riskvärdering från 2024 kom fram till att det, ur mikrobiologisk synvinkel, egentligen inte finns någon bortre gräns för hur länge vatten kan lagras, så länge det var dricksvatten från början och dunken var ren och väl försluten. Det som händer med tiden är främst att smak och lukt kan förändras, och det går snabbare ju varmare dunken står. Byt vattnet om det smakar unket, och passa gärna på att se över förrådet ett par gånger om året.
Dunkarna rengör du bäst genom att skölja ur dem. Fläckar torkar eller diskar du bort försiktigt, utan att repa plasten, och sköljer sedan noga. Klor behövs normalt inte.
Vatten som inte ska drickas
Regnvatten, sjövatten och vatten från en bäck kan du spara till toalettspolning, disk och tvätt. Då räcker dricksvattnet i dunkarna betydligt längre.
När kommunen delar ut nödvatten
Vid ett större avbrott informerar kommunen via sin webbplats, lokalradion, sms och anslag om var vattentankarna står. Ta med egna rena dunkar eller flaskor, och räkna med att du får bära hem vattnet själv. En tioliters dunk väger tio kilo.
Kokningsrekommendation
Ibland finns vattnet kvar i kranen, men kommunen kan inte garantera att det är fritt från bakterier, till exempel efter en ledningsläcka. Då går det ut en kokningsrekommendation. Koka vattnet som ska användas till:
- dryck, kaffe, te och saft
- matlagning och sköljning av frukt och grönsaker
- tandborstning och isbitar
Det räcker att koka upp vattnet tills det bubblar kraftigt, det behöver inte koka någon viss tid. Låt det svalna och förvara det svalt, gärna i kylskåp.
Kokning tar inte bort allt
Kokning dödar bakterier, virus och parasiter. Kemiska ämnen, metaller och bekämpningsmedel finns däremot kvar, och halten kan till och med öka något när vattnet kokar in. Gäller problemet en kemisk förorening hjälper det inte att koka.
Nödvatten när du har egen brunn
Omkring 1,2 miljoner svenskar bor året runt i hus med egen brunn, och ungefär lika många har brunn vid fritidshuset. För dem kommer det ingen tankbil. Brunnen är en stor tillgång i en kris, eftersom vattnet finns kvar i marken även när samhällets ledningar slutar fungera. Men den har en svag punkt: pumpen.
Pumpen behöver el
De allra flesta brunnar har en elektrisk pump. När strömmen går stannar den, och då kommer det inget vatten ur kranen, hur bra brunnen än är. Livsmedelsverket råder därför brunnsägare att i förväg se till att de kan få upp vatten vid elavbrott, med reservelverk, handpump eller hink.
| Brunnstyp | Så får du upp vatten utan ström |
|---|---|
| Grävd brunn | Vattnet ligger nära ytan. Hink, handpump eller en ytpump fungerar, liksom reservkraft till den vanliga pumpen. |
| Borrad brunn | Vattnet ligger ofta långt ner, och en ytpump suger bara från ungefär 7–8 meters djup. I praktiken krävs reservkraft till den dränkbara pumpen, eller en handpump avsedd för borrade brunnar. |
Reservkraft till brunnspumpen
Med ett elverk eller ett större batteri kan husets vanliga pump köras som vanligt, och då fungerar också eventuella filter. Tre saker är viktiga:
- Dimensionera för startströmmen. En pump drar betydligt mer ström i startögonblicket än när den går. Kraftkällan måste klara toppen, inte bara pumpens märkeffekt.
- Låt en behörig elinstallatör ordna inkopplingen. Ett elverk som kopplas in fel kan mata ut ström på elnätet och skada den som arbetar med att laga det.
- Ställ bensin- och dieselverk utomhus. Avgaserna innehåller kolmonoxid, som är luktfri och livsfarlig i garage, källare och förråd.
När brunnsvattnet inte går att lita på
Ett skyfall, en översvämning eller ett trasigt brunnslock kan göra att ytvatten och smuts rinner ner i brunnen. Drick inte vattnet om det är tydligt färgat eller luktar eller smakar konstigt. Misstänker du att smutsigt vatten kommit ner i brunnen ska vattnet kokas tills du vet hur det ligger till, och ett nytt prov visar om brunnen har påverkats.
Den bästa förberedelsen är att veta hur vattnet ser ut en vanlig dag. Livsmedelsverket rekommenderar att vattnet från egen brunn analyseras minst vart tredje år, och varje år om barn upp till fem år dricker det. Har du ett aktuellt resultat vet du också vad ett avvikande värde efter en kris betyder. Se våra vattenanalyser.
Rena vatten utan el: så kan en ultrafilterlösning se ut
För den som vill kunna ta fram dricksvatten ur en egen källa, en gård, en förening eller ett hushåll med grävd brunn, är ultrafilter ett av få alternativ som renar utan ström. Filtret består av ett membran med mycket små porer, omkring 0,01 mikrometer, som håller kvar partiklar, grumlighet, bakterier och parasiter. Lösta ämnen som salter, metaller och kemiska föroreningar passerar däremot rakt igenom.
Filtret behöver ingen el, men det behöver tryck
Ultrafiltren kräver ett tryck in på 1–4 bar för att fungera. Självfall från en upphöjd tank räcker inte: tio meters höjdskillnad ger ungefär 1 bar, så en tank på en pall ger bara en bråkdel av det som behövs. Trycket måste alltså komma från en pump, antingen brunnspumpen på reservkraft eller en separat motorpump.
En enkel uppställning kan se ut så här:
Exempel på uppställning
Råvatten (grävd brunn, damm eller uppsamlat regnvatten) → motorpump eller brunnspump på reservkraft → manometer → sedimentfilter → ultrafilter → ren tank eller dunkar.
Manometern visar att trycket ligger inom 1–4 bar. En kraftig motorpump kan ge mer än så, och då behövs en tryckreducering före filtret. Sedimentfiltret tar de grövre partiklarna, så att ultrafiltret inte sätts igen i onödan.
Kapaciteten räcker långt
Vid fullt tryck klarar även det minsta ultrafiltret omkring 1 000 liter i timmen. Vid lägre tryck blir flödet mindre, men nödvatten handlar om små volymer. 100 personer som behöver 5 liter var är 500 liter per dygn, och det tar filtret mindre än en timme att producera även med ett reducerat flöde. Det som avgör om lösningen fungerar är sällan kapaciteten, utan tryck, skötsel och förvaring.
Skötsel och förvaring
- Spola filtret regelbundet. Med vanligt dricksvatten räcker en gång i veckan i ungefär 15 minuter. Med smutsigare råvatten bör det spolas var 2–3 dag.
- Rengör membranet när trycket sjunker. Ett stigande tryckfall över filtret är tecknet på att membranet behöver göras rent.
- Räkna med membranbyte. Livslängden ligger normalt på ett till två år, beroende på vattnets kvalitet och hur mycket filtret används.
- Låt inte filtret frysa. Det ska stå frostfritt, helst i +5 °C eller varmare. En utrustning som står i en kall lada över vintern kan vara obrukbar när den behövs.
Ultrafiltret tar inte bort kemiska ämnen
Bakterier och parasiter fastnar i membranet, men lösta ämnen som metaller, salter, bekämpningsmedel och PFAS går rakt igenom. Det hjälper inte heller att koka vattnet efteråt. Välj därför den renaste källa du har, en grävd brunn hellre än en damm eller ett dike, och analysera gärna råvattnet i förväg, så att du vet vad filtret har att arbeta med.
Vad du kan göra redan i dag
- Tappa upp dricksvatten i rena dunkar, sikta på 25 liter per person, och förvara dem svalt och mörkt.
- Ta reda på var kommunen ställer ut nödvatten och hur den informerar vid en kris.
- Se till att du kan koka vatten utan ström, till exempel med ett stormkök eller en gasolspis.
- Har du egen brunn: bestäm hur du får upp vatten utan el, och om du väljer reservkraft, låt en elinstallatör göra inkopplingen innan det behövs.
- Analysera brunnsvattnet, så att du vet vad som är normalt för just din brunn.
- Prata med grannarna. Den som har en grävd brunn och en hink kan bli avgörande för fler än sig själv.
Vanliga frågor
Vad betyder nödvatten?
Hur mycket vatten ska man ha hemma?
Hur länge kan man förvara vatten i dunk?
Får jag hämta nödvatten om jag har egen brunn?
Hur länge ska man koka vattnet?
Kan man dricka sjövatten i en kris?
Fungerar ett ultrafilter utan ström?
Varför fungerar inte min brunn vid strömavbrott?
Nödvatten är ett av få beredskapsområden där lite förberedelse gör stor skillnad. Några dunkar i förrådet räcker för de första dygnen. För den som har egen brunn handlar resten om två frågor: hur får jag upp vattnet när strömmen går, och vet jag att det går att dricka? Den första löser du med pump och kraft, den andra med en analys.