Ett vattenprov för bakterieanalys ska hållas mellan 2 och 8 °C från kranen till laboratoriet. Kommer det fram varmare noterar labbet det i rapporten, och bakteriesvaret blir svårare att lita på. Vår erfarenhet är tydlig: prover som lämnas in i frigolitlåda får betydligt oftare anmärkning för att de kommit fram för varmt än prover som packats i kylväska. Här går vi igenom varför temperaturen är så viktig, varför frigolitlådan så ofta brister och hur du packar kylväskan så att provet kommer fram kallt.
Kort svar
Välj kylväska. Frigolitlådor har ofta tunna väggar och lösa lock som släpper in värme vid kanterna, och prover i frigolit kommer därför oftare fram för varma. En kylväska stänger tätt hela vägen runt och håller proverna samlade intill kylklamparna. Lägg proverna mellan två genomfrysta klampar, en under och en ovanpå, och lämna in provet samma dag.
Varför vattenprovet måste hållas kallt
När du fyller den sterila flaskan fångar du bakteriefloran i vattnet precis som den ser ut just då. Laboratoriet odlar sedan fram och räknar bakterierna, och metoden förutsätter att antalet i flaskan är detsamma när analysen startar som när provet togs. Bakterierna slutar däremot inte leva bara för att de hamnat i en flaska.
Blir provet varmt på vägen kan det gå åt två håll. Bakterier som trivs i rumstemperatur kan föröka sig, så att resultatet ser ut som ett problem i brunnen fast det uppstod under transporten. Känsligare bakterier, som E. coli från en förorening, kan i stället dö eller skadas så att de inte växer fram. Det senare är det farligaste felet, eftersom det ger en trygghet som inte finns.
Som tumregel brukar man räkna med att varje tiogradershöjning ungefär fördubblar hastigheten på både tillväxt och avdödning. Därför anger standarden för provtagning inför mikrobiologisk analys, SS-EN ISO 19458, att dricksvattenprover ska transporteras kylda vid 5 ± 3 °C, alltså 2 till 8 grader. Standarden anger också hur länge proverna rekommenderas vänta innan analysen startar: för koliforma bakterier och E. coli runt 12 timmar, för odlingsbara mikroorganismer kortare än så. Det är därför provet ska lämnas in samma dag som det tas.
Temperaturen syns i rapporten
Laboratoriet mäter provets temperatur när det kommer in och redovisar den i analysrapporten. Ett prov som varit för varmt kan göra de mikrobiologiska resultaten svårare att tolka. I värsta fall får du ett svar som ser rimligt ut men inte beskriver ditt vatten.
Därför kommer prover i frigolitlåda fram för varma
När vi går igenom analysrapporterna ser vi samma mönster gång på gång: anmärkningen om för hög ankomsttemperatur gäller i de allra flesta fall prover som packats i frigolitlåda. Det beror på hur lådorna fungerar när de används på riktigt:
- Locket sluter inte. Ett frigolitlock ligger oftast bara löst på lådan. Varm luft tar sig in längs hela kanten, och varje gång lådan lutas eller lyfts glipar det ytterligare.
- Väggarna är tunna. Enkla frigolitlådor har tunna väggar som ger kort marginal. En varm dag eller en längre väg till inlämningsstället räcker för att provet ska gå över 8 °C.
- Flaskorna glider bort från kylan. I en stor, kantig låda hamnar flaskorna lätt i hörnen, långt från kylklamparna, omgivna av luft som värms upp.
Jämförelse mellan kylväska och frigolitlåda
| Egenskap | Kylväska | Frigolitlåda |
|---|---|---|
| Ankomsttemperatur i praktiken | Kommer oftast fram inom 2–8 °C | Får oftare anmärkning för för hög temperatur |
| Förslutning | Dragkedja eller lock som sluter tätt runt hela öppningen | Ofta ett löst lagt lock som läcker vid kanterna |
| Lätt att packa rätt | Ja, anpassad storlek gör att flaskor och klampar ligger stilla | Beror på storleken. Stora lådor ger mycket luft runt proverna |
Ankomsttemperaturen bygger på vår egen erfarenhet av de prover vi följer upp. Förslutning, packning och kylklampar avgör mer än vad lådan är gjord av, och där har kylväskan ett tydligt försprång.
Vad fungerar och vad gör det inte?
Fungerar bra: En kylväska som stänger tätt, med proverna mellan två genomfrysta kylklampar, en under och en ovanpå, och inlämning samma dag.
Tveksamt: Kylklampar som legat i frysen bara några timmar och inte hunnit frysa igenom.
Undvik helst: En frigolitlåda. Även med frysta klampar kommer proverna ofta fram för varma, särskilt med löst lock eller när några få flaskor ligger fritt i en stor låda.
Undvik: En plastpåse med is. Isen smälter fort, blöter ned etiketter och följesedel och ger ingen kyla när provet behöver den som mest.
Så packar du kylväskan rätt
Hur väskan packas avgör vilken temperatur provet har när det når laboratoriet. Tre saker styr: hur kallt provet är när det läggs ned, att kylklamparna är genomfrysta och var du lägger dem. Hela gången steg för steg finns på sidan Hur tar jag vattenprov?. Här är principerna som gör att kylkedjan håller.
- Frys kylklamparna dagen innan. De ska vara genomfrusna hela vägen in. Klampar som bara stått i kylskåpet räcker inte.
- Ta provet när vattnet är riktigt kallt. Spola kallvattnet tills temperaturen slutar sjunka. Ju kallare provet är när det packas, desto längre räcker klamparna.
- Lägg proverna mellan klamparna, en under och en ovanpå. Då kyls flaskorna från två håll. Den översta klampen är viktigast, eftersom kall luft sjunker och kylan sprids nedåt genom väskan. Undvik att bara lägga klamparna längs väggarna, då blir luften ovanför flaskorna den varmaste delen av väskan.
- Fyll ut tomrum. Flaskorna ska ligga stilla och tätt intill kylan, inte glida runt i luft som värms upp.
- Stäng väskan helt och öppna den inte i onödan. Varje gång väskan öppnas släpps kylan ut. En sluten väska skyddar också proverna mot ljus.
- Håll väskan borta från värme. Inte i solen, inte i en varm bil och inte bredvid ett element medan du väntar.
- Lämna in samma dag. Kontrollera öppettiderna på ditt inlämningsställe innan du tar provet, och ta det med god marginal till stängning.
Därför använder vi kylväska
Provtagningskiten från oss levereras i en kylväska med två kylklampar, och det är ett val vi gjort utifrån vad vi ser i analysrapporterna. Prover i frigolitlåda fick för ofta anmärkning för att de kommit fram för varma, och ett bakteriesvar som är svårt att lita på är inte mycket värt, oavsett hur bra analysen är i övrigt. Kylväskan stänger tätt och håller ihop flaskor och kylklampar hela vägen till inlämningsstället.
Vanliga frågor om kylväska och frigolitlåda för vattenprov
Är en kylväska bättre än en frigolitlåda för vattenprov?
Ja. Prover som packats i frigolitlåda får betydligt oftare anmärkning för att de kommit fram för varma. Frigolitlådor har ofta tunna väggar och lösa lock som släpper in värme vid kanterna. En kylväska stänger tätt runt hela öppningen och håller proverna samlade intill kylklamparna.
Vilken temperatur ska vattenprovet hålla under transporten?
Mellan 2 och 8 °C. Enligt standarden SS-EN ISO 19458 ska prover för mikrobiologisk analys transporteras kylda vid 5 ± 3 °C.
Hur många kylklampar behövs?
I kylväskan från oss ingår två kylklampar. Frys dem dagen innan så att de är genomfrusna, och lägg proverna mellan dem när du packar, en klamp under och en ovanpå.
Kan jag använda en påse med is i stället för kylklampar?
Helst inte. Is i en påse smälter snabbt, blöter ned etiketter och följesedel och ger ingen kyla den sista biten fram till laboratoriet. Frysta kylklampar håller kylan betydligt längre och läcker inte.
Vad händer om provet kommer fram för varmt?
Laboratoriet mäter temperaturen när provet kommer in och redovisar den i rapporten. Ett för varmt prov kan ge för höga eller för låga bakteriehalter, och resultatet blir svårare att tolka. Vet du att något gått fel under provtagningen eller transporten är det bättre att göra om provet.