Konduktivitet är en viktig parameter vid analys av brunnsvatten för hushåll, då den visar den totala halten av lösta salter och mineraler i vattnet. Den presenteras i enheten mikro-siemens per centimeter (µS/cm), och stiger med ökande salthalt.
Riktvärden för konduktivitet i dricksvatten
| Tjänligt med Anmärkning | Otjänligt |
| - | - |
För enskilda brunnar finns inget fast riktvärde för konduktivitet enligt Livmedelsverket, men man använder referensvärden ur både allmän och teknisk bedömning. Värden över 700 µS/cm kan indikera påverkan från höga kloridhalter och anses ofta tjänligt med anmärkning. Vid värden över 2 500 µS/cm kan vattnet orsaka teknisk korrosion – främst på ledningar och installationer.

Bild: SGU
Vad konduktivitet mäter
Konduktiviteten visar vattnets förmåga att leda elektrisk ström, vilket beror på mängden upplösta joner – till exempel natrium, klorid, kalcium och andra elektrolyter. Ju fler och högre koncentration av joner, desto högre konduktivitet.
Orsaker till förhöjd konduktivitet
-
Påverkan från saltvatten/ytvatten
-
Läcka från avloppsanläggning eller gödsel
-
Naturlig geologi – berggrund rik på salter
-
Vägtrafik (vägsalt)
-
Korrosion av ledningar och kopplingar
Risker med höga halter
-
Teknisk skada: För höga halter av salter leder till korrosion av ledningar, kopplingar och hushållsmaskiner, vilket i sin tur kan öka halten av koppar eller andra metaller i vattnet.
-
Estetisk och smak: Vatten kan smaka salt eller metalliskt vid höga konduktivitetsvärden.
-
Indirekt hälsa: Höga kloridhalter kan leda till förhöjda nivåer av metaller med hälsoeffekter (t.ex. koppar), särskilt för barn.
Åtgärder och lösningar
-
Undersök och åtgärda eventuell läcka från avloppsanläggning, saltpåverkan eller yttre förorening.
-
Spola ledningar och ta om vattenprov vid misstanke om korrosionspåverkan.
-
Vid permanent höga värden: installation av vattenfilter för salt eller omvänd osmos (RO) kan vara aktuellt, beroende på sammansättning och orsak.
-
För svåra fall kan ny brunn med bättre skyddszon behövas.