Riktvärdet för krom är 50 µg/l, men närmare nio brunnar av tio innehåller mindre än 0,5 µg/l. Ett kromvärde i analysprotokollet är alltså sällan ett problem – och just därför är det värt att veta vad det faktiskt betyder när siffran ändå sticker ut. Krom förekommer i två former som bedöms helt olika, och den vanliga analysen skiljer inte på dem.
Riktvärde för krom
Källa: Livsmedelsverkets riktvärdestabell, version 2026-02-04. Krom anges där som 50 µg/l (h), där (h) betyder hälsomässigt grundat riktvärde. Kolumnen för tjänligt med anmärkning är tom. Otjänligt innebär enligt Livsmedelsverket att vattnet är olämpligt att använda som dricksvatten och för matlagning utifrån risk för hälsa.
Riktvärdet motsvarar 0,05 mg/l och gäller totalhalten krom, alltså trevärt och sexvärt krom sammanräknat. Det ligger på samma nivå som WHO:s riktvärde för dricksvatten, som är satt utifrån vad reningsteknik klarar, vad analysmetoder kan mäta och vad toxikologin visar.
Kommunalt vatten har en lägre gräns
Sedan den 1 januari 2026 är gränsvärdet för krom i kommunalt dricksvatten 25 µg/l enligt LIVSFS 2022:12, bilaga 1 del B. Dessförinnan fick 50 µg/l tillämpas. Riktvärdet för enskild brunn ligger kvar på 50 µg/l, alltså dubbelt så högt som den gräns ett vattenverk måste hålla.
Skillnaden är värd att känna till om ditt värde hamnar mellan 25 och 50 µg/l. Vattnet bedöms då som tjänligt enligt riktvärdet för egen brunn, men det skulle inte få levereras från ett kommunalt vattenverk. Det är inget skäl till oro, men det är ett rimligt läge att både leta efter källan och provta om.
Så vanligt är krom i svenska brunnar
| Klass | Kromhalt | Grävd brunn i jord | Bergborrad brunn |
|---|---|---|---|
| 1 – Mycket låg halt | Under 0,5 µg/l | 87,0 % | 88,7 % |
| 2 – Låg halt | 0,5–5 µg/l | 12,6 % | 10,9 % |
| 3 – Måttlig halt | 5–10 µg/l | 0,3 % | 0,2 % |
| 4 – Hög halt | 10–25 µg/l | 0,1 % | 0,1 % |
| 5 – Mycket hög halt | 25 µg/l och över | 0,03 % | 0,04 % |
Källa: SGU, Bedömningsgrunder för grundvatten – krom. Underlaget omfattar 9 166 enskilda brunnar i jord och 22 280 enskilda brunnar i berg. SGU:s översta klassgräns går vid 25 µg/l, alltså vid hälften av riktvärdet. Hur många brunnar som faktiskt passerar 50 µg/l går därför inte att räkna fram ur tabellen – bara att det är färre än de tre respektive fyra brunnar per tiotusen som når 25.
Skillnaden mellan brunnstyperna är liten. Krom följer bergarten snarare än brunnsdjupet, och de förhöjda halterna är knutna till bestämda geologiska miljöer och till punktkällor på marken – inte till om brunnen är grävd eller borrad.
Vad analysvärdet visar
Analysen mäter totalhalten krom i mikrogram per liter. Bakgrundshalten i ytligt grundvatten är låg: SGU anger medianvärdet 0,10 µg/l med 0,39 µg/l som 90:e percentil, och WHO konstaterar att totalhalten krom i grundvatten generellt ligger under 1 µg/l. Ett värde på några få mikrogram per liter är alltså över det normala men långt under riktvärdet.
Standardanalysen redovisar krom som en enda siffra och skiljer inte mellan trevärt krom, Cr(III), och sexvärt krom, Cr(VI). Det spelar roll, eftersom de två formerna bedöms helt olika. Efsa jämförde i sitt underlag prover där båda mättes och fann att sexvärt krom i genomsnitt utgjorde 97 procent av totalhalten i dricksvatten. Den rimliga tolkningen av ett kromvärde är därför att räkna med att merparten är sexvärt – det är också så Efsa räknade.
Varför halten stiger
Naturliga källor
- Basiska och ultrabasiska bergarter
- Grönstensbälten
- Mineraliseringar med järn, nickel och koppar
Mänskliga källor
- Tillverkning av rostfritt stål samt metall- och kemiindustri
- Garverier
- Träskyddsbehandling
- Pappersframställning
- Cementhantering
Sexvärt krom dominerar i väl syresatt vatten med högt pH. Trevärt krom binds däremot hårt till partiklar vid syrefattiga förhållanden och lägre pH och håller sig då kvar i marken. En syrerik, alkalisk brunn är alltså den miljö där krom både löser sig lättast och hamnar i den form som bedöms strängast.
Vad krom gör i kroppen
De två formerna har olika bedömningar hos Efsa. För trevärt krom är ett tolerabelt dagligt intag fastställt till 300 mikrogram per kilo kroppsvikt och dygn, härlett ur en långtidsstudie på råtta. Det är en nivå som dricksvatten inte kommer i närheten av.
Sexvärt krom hanteras annorlunda, eftersom det bedöms som både genotoxiskt och cancerframkallande. Efsa utgick från en tvåårig studie där råttor och möss fick sexvärt krom via dricksvattnet, och lade tumörer i tunntarmen hos möss till grund för sitt referensvärde. För ämnen som är både genotoxiska och cancerframkallande använder Efsa marginalen mellan referensvärdet och den faktiska exponeringen: en marginal på 10 000 eller mer bedöms som låg oro ur folkhälsosynpunkt.
Efsas slutsats för europeiskt dricksvatten var att exponeringen innebär låg oro för genomsnittskonsumenten, men att det kan finnas skäl till oro för högkonsumenter – särskilt spädbarn, småbarn och andra barn vid de högsta skattningarna. Det är därför barn är den grupp som nämns, och det är därför riktvärdet finns trots att halterna i svenska brunnar nästan alltid är låga.
Krom förknippas ofta med lungcancer och luftvägsskador. Den bilden kommer från yrkesmässig exponering genom inandning av kromhaltigt damm och rök, inte från vatten man dricker. Kromallergi och hudreaktioner uppstår vid hudkontakt med sexvärt krom, exempelvis i cement eller garvat läder.
Åtgärder
Ett förhöjt kromvärde är i första hand en fråga om varifrån det kommer. Naturligt krom följer basiska bergarter och grönstensbälten, medan höga halter i ett område utan sådan geologi pekar mot en punktkälla – ett garveri, en ytbehandlare, en gammal deponi eller ett impregneringsverk. Kommunens miljökontor har register över kända förorenade områden och kan säga om det finns något i närheten. Är källan en förorening är det den som ska utredas, inte bara vattnet som ska filtreras.
| Åtgärd | Så fungerar den | Passar när |
|---|---|---|
| Omvänd osmos | Membranet håller tillbaka både trevärt och sexvärt krom. | Vid halter över riktvärdet, och som trygghetsåtgärd i intervallet 25–50 µg/l. Renar det vatten som används till dryck och matlagning, vilket är den väg exponeringen sker. |
| Kontakt med kommunens miljökontor | Ger besked om kända förorenade områden och kan utlösa provtagning av fler brunnar i området. | När halten är hög utan att geologin förklarar den, eller när grannbrunnar visar samma sak. |
| Annan vattentäkt eller kommunal anslutning | Byter källa i stället för att rena. | Vid halter långt över riktvärdet där reningen ensam ska bära hela belastningen. |
Helhus-RO fungerar tekniskt men är överdimensionerat, eftersom exponeringen sker via intaget; permeatet har dessutom mycket låg alkalinitet och är aggressivt mot koppar, så det kräver efterbehandling.
Ta ett nytt prov efter att åtgärden är på plats. Ett filter som ska hålla en halt under riktvärdet måste kunna visas göra det.
Vanliga frågor
Visar min analys om kromet är sexvärt?
Nej. Standardanalysen ger totalhalten krom. Vill du veta fördelningen mellan trevärt och sexvärt krom krävs en särskild speciering, som beställs separat. I praktiken behövs den sällan: i Efsas material var i genomsnitt 97 procent av kromet i dricksvatten sexvärt, så totalhalten är en rimlig utgångspunkt.
Mitt värde är 3 µg/l. Är det något att göra åt?
Nej. Det ligger i SGU:s klass 2 tillsammans med runt tolv procent av brunnarna, under gränsen till klass 3 vid 5 µg/l, och motsvarar sex procent av riktvärdet. Notera värdet och jämför vid nästa provtagning – en halt som stiger mellan två prover är mer intressant än en halt som ligger still.
Varför är gränsen lägre för kommunalt vatten än för min brunn?
De två talen har olika ursprung. Gränsvärdet på 25 µg/l i LIVSFS 2022:12 är en rättsligt bindande gräns för den som levererar dricksvatten till andra. Riktvärdet på 50 µg/l är Livsmedelsverkets bedömningsstöd för enskilda brunnar och ligger på samma nivå som WHO:s riktvärde. Skillnaden speglar inte att kromet skulle vara mindre farligt i en egen brunn.
Kan krom komma från mina rostfria rör?
Det finns inget stöd för att rostfria installationer skulle vara en betydande kromkälla i brunnsvatten. WHO nämner rostfria köksredskap som ett möjligt litet bidrag till det totala kromintaget, men behandlar inte ledningar eller brunnsdetaljer som en källa. Leta hellre efter förklaringen i berggrunden eller i markanvändningen ovanför brunnen.
Hjälper det att koka vattnet?
Nej. Krom är inte flyktigt och följer inte med ångan. Det som är kvar i kastrullen när vatten kokat bort blir snarare något mer koncentrerat. Kokning är en åtgärd mot mikroorganismer, inte mot metaller.
Hur ofta bör jag analysera?
Livsmedelsverket rekommenderar minst vart tredje år, och oftare om det finns små barn upp till och med fem år i hushållet. Provta också när tidigare prov legat nära ett riktvärde, efter arbeten på brunnen, efter längre uppehåll i användningen och när du installerat eller bytt filter.