Kalium är sällan ett problem i sig – halterna i svenskt grundvatten är normalt låga och problem med höga kaliumhalter i dricksvatten är ovanliga. Värdet är i stället intressant som spårämne: det pekar ut om gödsel eller avlopp når brunnen.
Riktvärden för kalium
För kommunalt vatten finns inget gränsvärde alls – kalium ingår inte bland parametrarna i LIVSFS 2022:12. Riktvärdet för enskild brunn existerar just för att fånga upp föroreningspåverkan i brunnar som inte kontrolleras löpande. Läs Livsmedelsverkets beskrivning.
Så tolkar du ditt värde
| Kalium, mg/l | Grävd brunn | Bergborrad brunn | Tillstånd |
|---|---|---|---|
| Under 3 | 49,9 % | 51,4 % | Mycket låg halt. Vanlig nivå i grundvatten. |
| 3–6 | 29,0 % | 36,0 % | Låg halt. |
| 6–12 | 12,9 % | 9,3 % | Måttlig halt. |
| 12–25 | 5,6 % | 2,3 % | Hög halt. Tjänligt med anmärkning. |
| 25 eller mer | 2,7 % | 1,0 % | Mycket hög halt. |
Källa: SGU, Bedömningsgrunder för grundvatten, data 2023.
Bakgrundshalten i ytligt grundvatten ligger på 1,1 mg/l som medianvärde, med nittionde percentilen på 4,2 mg/l. Ungefär åtta procent av de grävda brunnarna ligger över riktvärdet, mot drygt tre procent av de bergborrade.
Varför kaliumhalten normalt är låg
Kalium är ett av jordskorpans vanligaste grundämnen, men det sitter oftast bundet i svårvittrade mineral som kalifältspat. Vittringen frigör därför betydligt mindre kalium än exempelvis kalcium, och tillskottet från nederbörden är litet. Kalium förekommer normalt i lägre koncentrationer än övriga baskatjoner.
Det är just därför parametern fungerar som spårämne. När halten ändå är hög har kaliumet sällan kommit från berget.
Statistiken pekar mot markytan
Högre kaliumhalter är vanligare vid enskilda brunnar – i synnerhet grävda – än vid större kommunala vattentäkter. Det tyder på att påverkan från jordbruk och avlopp lokalt bidrar till förhöjda halter. I jordbruksområden används kalium över 10 mg/l tillsammans med fosfat som en indikation på snabba flödesvägar mellan markytan och grundvattnet.
Orsaker till förhöjd kaliumhalt
- Handelsgödsel. Kalium är en viktig komponent i gödselmedel och därmed den vanligaste orsaken i jordbruksbygd.
- Avloppspåverkan. Förhöjt kalium kan indikera att avloppsvatten når brunnen.
- Deponier. Ger ofta höga halter av kalium och övriga baskatjoner.
- Sedimentär berggrund. Naturligt högre halter förekommer i områden med sedimentära bergarter och i områden som legat under högsta kustlinjen efter senaste istiden.
- Avhärdare som regenereras med kaliumklorid. Väljer man kaliumklorid i stället för vanligt salt byts kalcium och magnesium mot kalium – och kaliumhalten i det behandlade vattnet stiger.
Risker med förhöjd kaliumhalt
- Hälsa: ingen risk vid dessa halter. Livsmedelsverket anger uttryckligen att vatten med kaliumanmärkning kan användas till mat och dryck. Även vid 25 mg/l bidrar två liter vatten med cirka 50 mg kalium, vilket är en bråkdel av det dagliga intaget från maten.
- Indikator på annat. Den verkliga risken är vad kaliumet visar. Kommer det från avlopp eller gödsel finns risk för bakterier, nitrat och andra föroreningar i samma vatten.
- Osynligt. Kalium ger ingen tydlig smak eller färg. Bara analys visar halten.
Åtgärder och lösningar
Kalium filtrerar man inte bort – man följer spåret
Eftersom kaliumet i sig är ofarligt är rening sällan rätt svar. Analysera i stället E. coli, koliforma bakterier, nitrat, ammonium och fosfat. Visar de påverkan är det avloppet eller gödselhanteringen som ska åtgärdas. Visar de inget, och du bor i ett område med sedimentär berggrund, är halten troligen naturlig.
| Åtgärd | Effekt | Att tänka på |
|---|---|---|
| Utred föroreningskällan | Avgörande | Kontrollera avloppsanläggning, gödselupplag och avstånd till brunnen. Analysera mikrobiologi samtidigt. |
| Täta brunnen | God | Lock, överbyggnad och dränering. Kalium i brunnen tyder ofta på snabb transport från markytan. |
| Byt regenereringssalt | God om filtret är orsaken | Använder du kaliumklorid i avhärdaren är det förklaringen. Byt till vanligt natriumklorid så sjunker halten. |
| Omvänd osmos (RO) | Hög | Avskiljer kalium, men löser inte det underliggande problemet om källan är avlopp eller gödsel. |
| Avhärdningsfilter | Fel verktyg | Byter kalcium och magnesium mot natrium. Sänker inte kaliumhalten – och höjer den om filtret regenereras med kaliumklorid. |
Vanliga frågor
Är kalium i vattnet farligt?
Nej, inte vid de halter som förekommer i brunnsvatten. Livsmedelsverket anger att vatten med kaliumanmärkning kan användas till mat och dryck. Anmärkningen finns för att halten kan avslöja en föroreningskälla.
Jag har 15 mg/l – vad gör jag?
Utred varifrån det kommer i stället för att filtrera. Kontrollera E. coli, koliforma bakterier, nitrat och fosfat, och gå igenom avstånd till avloppsanläggning och gödselupplag. Är övriga parametrar rena kan halten vara naturlig.
Kan mitt avhärdningsfilter ha höjt kaliumhalten?
Ja, om du regenererar med kaliumklorid i stället för vanligt salt. Då byts kalcium och magnesium mot kalium, och halten i det behandlade vattnet stiger. Jämför ett prov taget före filtret med ett taget efter.
Varför har grävda brunnar oftare högt kalium?
För att de tar vatten från ytligare lager, närmare de källor som tillför kalium – gödsel och avlopp. Åtta procent av de grävda brunnarna ligger över riktvärdet, mot drygt tre procent av de bergborrade.