Kadmium (Cd) är en giftig tungmetall som kan förekomma i brunnsvatten, särskilt i områden där marken är förorenad av industri, deponier eller innehåller kadmiumhaltiga mineraler. Kadmium har ingen naturlig funktion i kroppen och är skadligt även vid mycket låga halter. Ämnet kan ansamlas över tid och leda till allvarliga skador på njurar, skelett och andra organ, vilket gör regelbunden vattenanalys särskilt viktigt för alla hushåll med egen brunn.
Riktvärden för kadmium i dricksvatten
| Tjänligt med Anmärkning | Otjänligt |
| - | 0,5 µg/l |
Livsmedelsverket uppger att dricksvatten som bedöms otjänligt på grund av kadmium kan vara hälsoskadligt och bör inte användas till dryck eller matlagning, men vattnet kan användas vid dusch, bad, disk och tvätt. Om dricksvatten med kadmiumhalter över riktvärdet dricks under många år kan det bland annat skada njurarnas funktion, bidra till benskörhet och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Små barn och personer med låga järnnivåer i blodet är särskilt utsatta.
Bild: SGU
Vad kadmium mäter
Kadmiumhalten i vatten anges i mikrogram per liter (µg/l) och visar om vattnet påverkas av förorenad mark, berggrund eller industripåverkan. Höga halter kan uppkomma i områden med tidigare batterifabrik, gruvdrift, avfallshantering eller vid användning av konstgödsel och slam på åkrar.
Orsaker till förhöjd kadmiumhalt
-
Markföroreningar från industri, gruvor och deponier
-
Vittring av kadmiumrika mineraler i berg eller jord
-
Läckage från avfallsupplag, batterier, konstgödsel eller slam
-
Surhetsgrad: lågt pH gör att kadmium lättare frigörs i mark och vatten
Risker med kadmium
-
Skador på njurarna – kadmium är njurtoxiskt och kan ge proteinläckage, sänkt njurfunktion
-
Osteoporos och skelettsjukdom vid långvarig exponering
-
Cancerrisk – särskilt för lung- och prostatacancer
-
Ansamlas i kroppen under lång tid och kan vara svår att eliminera
-
Kan ge fosterskador och påverka barns utveckling
Åtgärder och lösningar
-
Drick inte vatten från brunn med kadmiumhalt över gränsvärde
-
Utred orsak (mark, industri, föroreningskällor) och genomför sanering/åtgärder i närområdet
-
Installera filter (omvänd osmos, jonbytesfilter, aktivt kol) som är godkända för tungmetaller
-
Vid höga och svårkontrollerade halter – överväg att borra ny brunn eller byta vattenkälla
-
Ta om vattenprov efter åtgärder för att säkerställa att halterna är trygga